Ljusets påverkan på dygnsrytmen

Nedan lite inblick i forskningen om ljus och dygnsrytm. (Jag skall återkomma med några ytterligare studier).

Tre finska forskare har i en systematisk litteraturgranskning (publicerad oktober 2018) tittat på forskningsläget i hur exponering av ljus påverkar dygnsrytmen på människor, mot bakgrund av att flera studier har pekat på problem med ljus från omgivningen. I studien hittade de 128 artiklar som de studerade och skapade en syntes som översikt.

Några generella brister noterades: många studier hade relativt få deltagare och gav därför mindre säkra resultat. Vidare gjordes få studier på barn och äldre.

De 15 studier som sågs som mest kvalificerade indikerade att två timmars exponering av blått ljus (våglängd 460 nm) på kvällen undertrycker melatoninproduktionen, och där en kortare våglängd (violett område) ger större effekt. Ljus på kvällen, natten eller morgonen ger effekt på dygnsrytmens styrning av melatoninproduktionen. Det framkom även att ljus med längre våglängder (rött ljus) och svagt ljus (5-10 lux) på natten (med stängda ögonlock) kunde påverka dygnsrytmen.

Referens: Leena Tähkämö, Timo Partonen & Anu-Katriina Pesonen (2019) Systematic review of light exposure impact on human circadian rhythm, Chronobiology International, 36:2, 151-170, DOI: 10.1080/07420528.2018.1527773

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30311830

En ytterligare, senare artikel i ämnet är ” High sensitivity and interindividual variability in the response of the human circadian system to evening light” (Andrew JK Phillips et al, juni 2019) som indikerar att det är stora individuella skillnader i hur starkt melatoninnivån sänks av ljus, med ett medeltal av 24,6 lux för en 50-procentig reduktion. En kommentar är att detta medeltal är mindre än det man normalt skulle kalla dämpat inomhusljus, vilket betyder att även dämpat inomljus påverkar melatoninproduktionen.

Referens: Phillips AJK et al. High sensitivity and interindividual variability in the response of the human circadian system to evening light. Proc Natl Acad Sci U S A 2019 Jun 11; 116:12019. (https://doi.org/10.1073/pnas.1901824116)

En studie (Lockley mfl, “High Sensitivity of the Human Circadian Melatonin Rhythm to Resetting by Short Wavelength Light”) som specifikt jämförde monokromatiskt ljus (med samma ljusstyrka) med 440 nm våglängd (blått) och ljus med 555 nm våglängd (gul-grönt) visade att det blå ljuset hade en betydligt kraftigare påverkan på dygnsklockan och likaså undertryckning av melatonin jämfört med det gul-gröna ljuset.

Referens: Steven W. Lockley, George C. Brainard, Charles A. Czeisler, High Sensitivity of the Human Circadian Melatonin Rhythm to Resetting by Short Wavelength Light, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, Volume 88, Issue 9, 1 September 2003, Pages 4502–4505, https://doi.org/10.1210/jc.2003-030570


En senare översiktsartikel “The inner clock – Blue light sets the human rhythm” av Wahl m fl från augusti 2019 ger en bra överblick över området och diskuterar både olika våglängders roll för dygnsrytmen och praktiska implikationer för ljusterapier (med fokus på blått ljus).

Referens: Wahl, S, Engelhardt, M, Schaupp, P, Lappe, C, Ivanov, IV. The inner clock—Blue light sets the human rhythm. J. Biophotonics. 2019; 12:e201900102. https://doi.org/10.1002/jbio.201900102

Det här inlägget postades i Ljus, Omgivning, Sömn. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.